Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for november, 2012

Haddile

Måste bara kort kommentera fallet Haddile.

Det är lustigt att det är ett sådant oerhört trauma för en tvååring att tvingas lämna sin fosterfamilj och flytta till ett land där hon inte kan språket att man tom pratar om Barnkonventionen. Då kan jag inte låta bli att undra om de läste den överhuvudtaget.

7

Varje barn har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är och bli omvårdat av dem.

8

Varje barn har rätt att behålla sin identitet.

9

Ett barn ska inte skiljas från föräldrarna mot deras vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som är skilt från föräldrarna har rätt att träffa dem regelbundet.

10

Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt.

21

Vid adoption ska staten säkerställa att barnets bästa främst beaktas.

Betydligt äldre barn överges ju av sina föräldrar och blir adopterade till ett land långt bort men det går bra för de får ju komma till Sverige. Här är allt givetvis mycket bättre än i övriga världen. Vi har fredagsmys och lördagsgodis och inte kan väl barn vara lyckliga tillsammans med sina föräldrar i andra länder?

Jag är medveten om att Haddiles biologiska föräldrar inte kommer att bli Årets Föräldrar 2012 men detsamma gäller många andra svenska föräldrar som super, knarkar, slår och psykar. När förlorar man rätten till sitt barn?

130000 svenskar har skrivit på för att Haddile ska få stanna. Jag tycker att medias bevakning är skev.

Annonser

Read Full Post »

Smink

I Korea hade jag antagligen varit arbetslös. Jag är nämligen kass på att sminka mig. Smink för kvinnor i Korea handlar om mer än att se bra ut för sin egen skull. Man ska, hör och häpna, se bra ut för andras skull. Inget smink betyder att man inte bryr sig tillräckligt mycket om sin omgivning, sina kunder och medarbetare, för att visa upp sin bästa sida.

Det är socialt accepterat att tala om för någon att de ser trötta och slitna ut för att de inte hunnit/orkat sminka sig och ens överordnade kan tala om för en att genast gå och sätta på mer smink. Anställningsintervju utan smink? Kommer inte på frågan i Korea. Män använder också hudvård och smink i mycket högre grad än i Europa.

När jag växte upp på 80-talet och började intressera mig för make up fanns inget som var anpassat för andra hudtoner än de nordiska. M.A.C grundades måhända då men det tog tid innan det tog sig över Atlanten. Kort sagt kan man väl säga att all make up gjorde mig antingen orange eller rosa. Tipsen man kunde läsa om i Frida var inte direkt anpassade efter asiatiska ögon. Jag har visserligen ‘dubbelt ögonlock’ (ni vet det där koreanska kvinnor betalar sin plastikkirurg för att få) men inte någon globlinje att prata om och då kan man glömma alla de där tipsen. Allt detta plus det faktum att jag aldrig varit någon morgonmänniska innebär att jag inte lärt mig hur man sminkar sig. Visst, jag kan slänga på lite här och där, det händer väl ett par gånger om året om jag ska på bröllop eller fest. Om jag ser bättre ut med är väl tveksamt men det känns iaf som jag har gjort en ansträngning.

Nu finns dock BB Cream även i Sverige. BB står för Blemish Balm och är en allt-i-enprodukt för ansiktet. BB Cream är fuktighetskräm, primer, foundation och solskydd i en. Den är inte lika tung som foundation men jämnar ändå ut hudtonen. Det finns olika sorter, vissa är mattare, andra ger lite mer naturlig ton. Gemensamt för de asiatiska varianterna är att de allihop innehåller saker som ska göra huden ‘vitare’, något som man tagit bort på de europeiska och amerikanska marknaderna.  BB Cream är ungefär så mycket ansträngning jag orkar lägga på att se snyggare ut på morgonen (och inte ens alla morgnar, det ska ni ha fullkomligt klart för er). Jag gillart!

Denna köpte jag på Etude House. Alla ställen har inte tillräckligt mörk för min hudton! Som ni ser är den inte bara whitening, den är även antidarkening!

 

~~~

Sungkyu från Infinite ska släppa sitt första soloalbum. LYSSNA! Alltså, den här låten går på repeat hos mig just nu. 60 seconds från albumet Another Me.

Read Full Post »

Riskung

Häromdagen när jag återigen förlorade mig i Puddings blogg klickade jag på en länk. Det är ett par år sedan sist men ämnet är lika aktuellt och kontroversiellt fortfarande. Vid det här laget vet ni vad gula febern är och det är ett så vedertaget begrepp att Asian Girls finns med på bloggen Stuff White People Like som #11. Inlägget är gammalt (-08) men kommentarerna fortsätter att strömma in, 23,416 st senast jag kollade och det var där jag hittade mitt nya favoritord Rice King eller som jag kommer att kalla det, riskung och det definieras så här av Urban Dictionary:

A white male who only dates Asian women. Breed is marked by very distinct characteristics, including monochromatism of hair and skin, pronounced Adam’s apple, lanky physique, complete lack of fashion sense, and inability to carry on a conversation with any woman who has her own opinions and is capable of expressing them.
Muahahaha skrattade jag och ropade på sambon.Tycker du att det där stämmer in på mig frågade sambon? Nej, det gör det verkligen inte svarade jag. Möjligtvis det där med modet då nu när jag tänker på det (UT från min blogg din jävel!) men det andra stämmer inte alls. Till hans försvar kan jag väl tillägga att i enlighet med vår nördkodex träffades vi på teh interwebs och han visste sålunda inte alls hur jag såg ut eller ens om jag var av ‘female persuasion’. Hahaha ok, jag ska sluta nu. Det är dock lockande att hädanefter referera till sambon som ‘Riskungen’.
Medan vi ändå håller på och lär oss ny fantastisk vokabulär har jag ytterligare ett fint begrepp för er. Vi bevittnade detta med egna ögon under en av mina sista kvällar i Seoul. Vi var precis på väg att lämna en samgyeopsalrestaurang samtidigt som fyra andra som ätit på samma ställe. Två koreanska tjejer och två vita killar, varav den ena killen uppenbarligen är tillsammans med en av tjejerna. En av de adopterade tjejerna i mitt sällskap anmärker lite på den sistnämnda killens utseende (han passar han till punkt och pricka in på beskrivningen ovan, en tvättäkta rice king) och säger nåt i stil med att she could do better. Elakt, javisst. Han kanske var jättesnäll och fantastisk på alla sätt och vis men oavsett finns det en akronym för detta fenomen och det är LBH. Frågar du expats i Asien känner de säkerligen till det fina uttrycket Loser Back Home.
-Refers to expatriates (Usually hailing from North America or Europe) with low standards who create a completely different persona in their new country to cover for the fact that they are seen as complete douchebags back home.
-A characteristic LBH wears khaki pants/shorts, sandals with socks, and wife beaters. Sometimes they may wear sunglasses atop theirs heads, but never in the proper position.
-The LBH are increasing in number in many Asian countries, specifically Japan and China.
-They usually prey on Asian girls with low self esteem to compensate for never getting laid back in their home countries.
Vad vill jag då ha sagt med detta? Tja, att det här med att kärlek mellan människor inte alltid uppfattas som man tror och man får vara beredd på att alla inte ser den på samma sätt. Att det inte är självklart för alla tjejer att gå på stan bredvid sin pappa utan att folk tror att man är en importfru, för tro mig, folk tittar.
~~~
Vad tycker då min ärade sambo om K-pop? Han får ju höra en del vare sig han vill eller inte. Trot eller ej väljer han en SuJu-låt som favorit. Videon till Opera finns inte på SMtowns officiella Youtube. SM lade allt krut på den japanska versionen av den här låten, den koreanska videon är mest en dansversion. Tyvärr är den inte synkad men låten hörs ju ändå. Super Junior med Opera, om sambon själv får välja:

Read Full Post »

Arv

Mamma, är jag kines?

Denna frågan fick jag av min nio-åriga dotter september. Jag blev så himla paff att min mun svarade innan jag hann tänka efter.

Nej, du är svensk.

Svensk är ju vad jag först och främst känner mig som, även om jag är stolt över mitt koreanska ursprung. Antagligen hade någon i skolan frågat henne om hon var just kines. Vi har inte pratat mycket om detta innan. Jag har alltid bara varit och sett ut som ‘mamma’. Barn lägger inte stor vikt vid etnicitet, speciellt inte när det gäller deras egna föräldrar. För att klargöra är dotterns pappa etnisk svensk (även om han inte kan räkna upp fem generationer) och hon är honhyol. Hon har svenskt tilltalsnamn och ett koreanskt andranamn, 유진, Yujin.

Efteråt gnagde händelsen i mig, mest på grund av mitt svar. Visst är vi svenska men inte heller min dotter kommer alltid att uppfattas som sådan. Jag pratade lite om det med en annan mamma efter filmvisningen och hon menade på att hon alltid uppfostrat sina barn till att vara stolta över sitt halvkoreanska ursprung. Det var det jag kände att jag missade när jag svarade att hon var svensk.

Häromdagen tog jag upp frågan igen.

Kommer du ihåg när du frågade mig om du var kines?

Va?

Ja, du frågade för ett tag sedan om du var kines och det är du ju inte. Mamma är ju korean så man kan säga att du är halvkorean och det är ju jättebra.

Mmm, visst.

Under denna korta konversation ser dottern ut som ett frågetecken.Uppenbarligen hade inte kinesgrejen gjort något stort intryck på henne för hon kom inte ihåg vad jag pratade om. Det är jag glad för.

En annan lina jag balanserar på är hur mycket koreanskt jag kan intressera henne för utan att det blir något tvång. Jag är ingen vidare tigermamma på något sätt men jag skulle gärna vilja att hon älskar Korea lika mycket som jag. Koreansk mat har funnits där nästan hela tiden och hon skyggar inte för chili. Ätpinnarna bemästrade hon på ett försök och hon har en app på sin mobil med koreanska glosor. Hon lyssnar lika gärna på k-pop som Eric Saade och sprider Big Bang vidare till sina kompisar. Jag berättade för henne om Koreanska skolan och fick precis det svaret jag ville ha, nämligen att hon skulle vilja gå och lära sig. Än så länge är hon lite för ung för att orka ta sig in till Stockholm varje lördagsförmiddag men om hon fortfarande vill om ett par år ska det bli ett nöje att åka med henne. Jag har lovat att vi ska åka till Korea och det pratar hon ofta om.

När jag var liten var det roligt med Korea. Jag målade taegeukgi och gjorde ätpinnar i slöjden. Under tonåren dog tyvärr intresset helt trots att mina föräldrar försökte uppmuntra det så gott det gick. Mina första erfarenheter som vuxen av andra adopterade var tyvärr negativa och därmed distanserade jag mig från adoptionssvängen och allt var det innebar, tyvärr även Korea och min egen identitet som adopterad.

Om ett par veckor ska jag ta med dottern på AKF’s julfest. Det blir första gången hon får följa med på en händelse där det kommer att vara massa andra adopterade koreaner och deras barn. Ska bli intressant att se vad hon tycker.

~~~

Dalshabets senaste heter Have, Dont’ Have. Videon är så där underbart knäpp som bara en K-pop-video kan vara. Den påminner mig lite grann om Wondergirls Tell Me -video, lite samma känsla.

Read Full Post »

Sned

Vad menas egentligen när man säger att asiater har sneda ögon? Jag fattar det inte. Tittar mig i spegeln och försöker se vad det är som är så snett.

Uppenbarligen måste något vara snett eftersom många velat tala om det för mig. Allt från klassiker som tjing tjong kines, ackompanjerat av fingrar i ögonvrårna till har du widescreen? För att inte tala om min personliga favorit; Har du mindre synfält än oss andra, där andra givetvis syftar på normala, vita människor. (Är det stötande att säga vita människor förresten? Tar ni illa upp?)

Visst, mina ögon är lite mindre än västerlänningars. De har även lite annorlunda form, det är jag med på. Men sneda?

Din mamma är sned.

~~~

Juniels andra minialbum släpptes igår. Titelsången heter Bad Man och är mycket bra.

Read Full Post »

Pudding

För några år sedan när jag fortfarande levde i förnekelse angående hela adoptionsgrejen hittade jag en blogg som jag trots allt inte kunde låta bli att läsa. Jag slukade allt som skrevs men som så ofta händer blev inläggen färre och färre och jag slutade titta in. Jag pratar förstås om Pudding aka Patrik Lundberg. Kommer ni ihåg incidenten med Kinapuffarna? Det var Patriks text som startade debatten.

 

Patrik har skrivit en bok som släpps i januari. Med tanke på hans bloggtexter är jag tämligen säker på att den kommer vara fantastisk. Här är trailern till Gul utanpå men jag rekommenderar verkligen att ni ägnar er ett par timmar åt att läsa bloggen.

 

~~~

Jag har inte haft tid att lyssna in någon ny k-pop och det var länge sedan jag delade nåt från Sistar. Alone är en riktigt bra låt men videon är lite tråkig.

Read Full Post »

Lösenordsskyddad: Final

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Older Posts »