Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘SNSD’

Film

På lördagen lyckades jag att i tid ta mig till Nam Kang för en filmvisning och diskussion med Deann Borshay Liem. Filmvisningen var inne i karaokerummet, där det finns två skärmar för att alla ska kunna se. Deann är adopterad från Korea och växte upp i USA. Hon är producent, regissör och manusförfattare, har gjort två filmer om adoption och jobbar på en tredje. Det var den andra filmen som visades, In the Matter of Cha Jung Hee. Cha Jung Hee bodde en kort tid på samma barnhem som Deann. Under tiden började Cha Jung Hee (med hjälp av en socialarbetare) att brevväxla med en amerikansk familj och de ansökte om att få adoptera henne. En månad innan Jung Hee skulle resa till USA kom hennes biologiska pappa till barnhemmet och hämtade henne. Istället ändrade de den då 8-åriga Deanns papper så att hon blev Cha Jung Hee och skickade henne istället. Filmen handlar till stor del om Deanns sökande efter Jung Hee, kvinnan vars liv Deann fick leva.

Filmen var gripande på mer än ett sätt och behandlar tankar om identitet som är gemensamma för alla adopterade. Det var också roligt att se att Shinye, den socialarbetare som har hand om min röttersökning, var den som hjälpte Deann att hitta sina filer. Vill inte avslöja för mycket om filmen men rekommenderar den varmt. Om ni får en möjlighet att se den gör det! Deanns första film heter First Person Plural och handlar om hur hon återupptäcker sin biofamilj som hon hade förträngt. Nu jobbar hon på Geographies of Kinship – The Korean Adoption Story, en berättelse om Koreas internationella adoptionshistoria från 50-talet och framåt, där man får följa adopterade i olika länder och deras tankar om att vara ex Koreasvenskar.  Hon visade ett litet smakprovpå den filmen också och det ska bli så spännande att se den när den är klar.

Efter filmen följde en diskussion där Deann svarade på frågor. Hon bekräftade bla det som jag skrivit om tidigare, att när man var ung och växte upp i en vit familj, spelade det ingen roll att man bodde i heterogena USA, det saknades ändå asiatiska förebilder. Däremot har hon som äldre haft mycket kontakt med den asiatisk-amerikanska befolkningen i allmänhet och den koreansk-amerikanska befolkningen i synnerhet. Idag identiferar hon sig som Koreansk-amerikan.

Det verkade också som att hon hade uppmuntrats att känna tacksamhet för adoptionen, kanske inte av sin familj men av sin omgivning. Deann adopterades som ett efterkrigsbarn, när Korea var mycket fattigt och många amerikaner antingen skänkte pengar eller adopterade för att hjälpa. Idag får jag uppfattningen att adoption är och ska vara ett själviskt beslut som inte har något med välgörenhet att göra. Det känns väldigt vanskligt att lägga en tacksamhetsskuld på ett barn som blivit övergivet av sin biologiska familj och har en ofattbar förlust i bagaget.

Efter diskussion gick vi ut och tog lite luft, sedan åt vi middag. Som den kassa bloggare jag är tog jag inga bilder under kvällen, inte ens på maten! Jag åt japchae men tycker faktiskt att den jag gör själv är godare. Det saknades lite sötma i såsen tycker jag. En mycket trevlig kväll med både gamla och nya bekantskaper.

~~~

Vissa av Super Juniorkillarna sänder även ett radioprogram som heter Kiss the Radio. I detta avsnittet är SNSD på besök och sjunger ‘Forever’. Om ni har hängt med vet ni vad det heter på koreanska. 😉

Annonser

Read Full Post »

Är jag svensk?

I en artikel i DN i söndags visar en undersökning om intolerans att 50% av de tillfrågade gymnasieungdomarna tycker att släkten ska ha bott minst fem generationer i Sverige innan man räknas som svensk. 47% tycker att det är ganska viktigt att ha ett svenskt utseende. Det räcker alltså inte att varken vara medborgare, kunna språket eller arbeta.

Enligt en diskussion på AKF’s Facebookgrupp räknas utlandsadopterade som invandrare i statistiken. Jag har alltid sett mig själv som svensk men nyligen accepterat att samhället har en annan syn på saken. Utan svenskt utseende blir ens svenskhet ifrågasatt. Spelar det någon roll? Är det viktigt för mig att få kalla mig svensk? Nej, det är det faktiskt inte. Jag ÄR svensk, medborgare, svenska är mitt modersmål och här bor min familj. Däremot är jag inte intresserad av ‘rätten att få kalla mig svensk’.  Och svenskare än så kan man väl knappast bli än när man struntar i om andra tycker att man är svensk eller inte. Orka liksom.

Jag undrar om man möjligen påverkades under uppväxten av det faktum att det inte fanns några asiatiska förebilder. Inga asiatiska programledare, kändisar, eller ens andra vuxna! Alla andra asiater var i princip andra adopterade barn. Jag frågade amerikanerna under programmet om det var annorlunda att växa upp i USA som sedan länge haft ett mycket mer heterogent samhälle men de hade alla växt upp i välbärgade, vita medelklassfamiljer, precis som jag själv. En tjej berättade om en vän som fram tills 10-årsåldern aldrig hade sett en vuxen asiatisk person och helt enkelt dragit slutsatsen att det inte fanns några. Kanske skulle hon själv försvinna när hon blev vuxen.

När jag var i tonåren flyttade det in en familj inte så långt från oss som hade två barn adopterade från Korea. En äldre dotter och en yngre son. Dottern var kanske 8-9 år gammal då. Hon brukade cykla fram och tillbaka utanför vårt hus för att få en skymt av mig. Jag var givetvis inte alls intresserad av henne utan alltför upptagen med att vara tonåring. I efterhand förstår jag att för henne var jag både en glimt av framtiden,  någon som hon också skulle bli men också en försäkran om att det fanns fler som henne. Kanske har hon glömt bort det idag, men just då kanske jag skänkte henne en omedveten tröst.

~~~

Younique Unit är något så roligt som en grupp sammansatt av SMTown (sponsrat av Hyundai) med artister från flera olika av deras grupper, mer specifikt de som är kända för att vara starka dansare. Gruppen består av Henry (Super Junior-M), Taemin (SHINee), Kai (EXO-K), Lu Han (EXO-M), Eunhyuk (Super Junior) och Hyoyeon (SNSD).

Read Full Post »

Time

Nu landar snart Lisa i Helsingfors och jag ska åka till Arlanda. Inte så pirrigt än faktiskt och inga problem med att sova på natten. Kan bero på att jag knappt hann hem innan det var dags att åka igen. Jag hoppas att jag inte glömt alltför mycket saker i resväskan.

Favorit i repris. SNSD och Super Junior, Seoul:

Read Full Post »

Flytt

Här är alltså nya bloggen! Alla filmer har inte blivit flyttade ännu. Det måste man tyvärr göra manuellt men som tur är har jag en expert som jobbar på det.

Om ni vill se alla bilder måste ni be om lösenord, maila antingen mig eller Rickard så fixar vi det. Skriv någon rad om vem ni är bara så att vi vet. Det troliga är att det går fortare om ni mailar Rickard, höhö. 😉

Tatiseo eller TTS består av tre tjejer från SNSD; Taeyeon, Tiffany och Seohyun. Twinkle är så bra!

Read Full Post »

Aegyo

Jag har nämnt aegyo ett par gånger i bloggen och det har blivit hög tid att förklara vad det betyder. Har tyvärr inte med min ordlista här i Göteborg så jag kan inte slå upp det och se faktisk ordagrann betydelse men jag ska uppdatera när jag kommer hem. Urban Dictionary definierar aegyo så här: A korean word that derives from the Chinese characters ”love (ae)” and ”beautiful (gyo).” The closest English translation of aegyo would be ”winsome,” defined by the Merriam Webster Dictionary as ”generally pleasing and engaging often because of a childlike charm and innocence.”

Aegyo är ett beteende som yngre tjejer men även killar i Korea lägger sig till med. Kortfattat kan man säga att det innebär att man gör grimaser, pratar babyspråk och överdriver känslor för att verka söt. Äldre kvinnor sig 30 och uppåt, håller inte på med aegyo, det skulle bara verka konstigt och överdrivet. Om man tittar på koreanska dramer är det fullt med aegyotjejer. Det är kanske inte fullt lika vanligt bland vanliga ungdomar men det förekommer.

Sunny från SNSD kallas Queen of Aegyo och här ser ni vilket beteende jag menar.

Innebär då detta att alla koreanska killar gillar tjejer som gulligullar hela tiden? Absolut inte, vissa killar gillar inte alls aegyo. Det ska tydligen finnas någon skillnad också, på tjejer som är naturligt aegyo och de som är fake. För mig är det ungefär lika fake alltihop, tydlig kulturell skillnad.

Gee är en av SNSDs största hits. Låten är bra men den största behållningen är nog att Minho från SHINee är med på ett hörn.

Sedan kan jag inte låta bli att länka Super Juniors version. Lägg märke till hur roligt Heechul (röda byxor) tycker det är att sjunga Jessicas delar. 😛 Det som står på killarnas tröjor är namnet på den tjej de ska föreställa.

Read Full Post »

Det kan givetvis vara ett vackert och osjälviskt beslut att adoptera bort sitt barn. Ett barn man är för fattig eller för sjuk för att ta hand om själv. Onekligen har det adopterats barn ifrån Korea under dessa förutsättningar. I år har det hittills kommit 17 barn från Sydkorea till Sverige. Idag är Sydkorea ett land som ligger på plats 12 av världens rikaste länder, att jämföra med Sverige som hamnar på plats 33 (man kan givetvis räkna på olika sätt men Sydkorea är en stark ekonomi). Varför måste ändå många barn adopteras bort?

 Det är inte så att det rör sig om horder av föräldralösa barn, det är allra främst barn till ensamma mammor som adopteras bort. Ogifta kvinnor får kämpa hårt för att behålla sina barn. De möter starkt motstånd, inte minst från sin egen familj men även från samhället som inte accepterar utomäktenskapliga barn. Det kan gå så långt att kvinnor som väljer att behålla sina barn förskjuts från familjen.

”En undersökning från 2008 visade att homosexuella eller personer med avvikande sexualitet var den mest diskriminerade gruppen i det koreanska samhället följt av ogifta mödrar. I undersökningen framkom det att allmänheten hade åsikter som att ogifta mödrar saknar såväl förmågan att tänka kritiskt som ansvarskänsla. ”
OBS Scrolla ner till Sammanfattning av föredraget ”Varför adopterar du inte bort ditt barn?” för att läsa artikeln!

Det finns alltså mammor som både vill och kan ta hand som sina barn men inte orkar med pressen från omgivningen. Korea borde satsa allt på att mammorna ska få behålla sina barn. Om man är ofrivilligt barnlös förstår jag att mina ord svider lite. Samtidigt tänker jag som så att dessa mammor i Korea som adopterar bort sina barn pga värderingar också är ofrivilligt barnlösa.

I Sverige verkar det vara så att barn som blir föräldralösa eller omhändertagna oftast adopteras av släktingar. Liknande borde gå att ordna i Korea och naturligtvis bör man öka stödet för singelmammorna. Det jobbas på detta men det kommer att ta lång tid att förändra attityden. På inget vis menar jag att barn ska växa upp på institution, men det finns alternativ.

Redan 1978 pratade Korea om att adoptionerna skulle minska, för att helt avslutas. Tror det står i mina papper att de då räknade med att sluta med adoptioner 1980. Idag över 30 år senare är det fortfarande samma situation. Inget lär väl hända heller förrän samhället erkänner ogifta kvinnors rätt till sina barn.

Det har blivit dags att introducera er för en av de allra största tjejgrupperna inom k-pop. SNSD eller Girls Generation. Aigo, vilken låt ska man välja? Genie!

Read Full Post »

Man kanske skulle ansöka?

Jag vet inte när jag såg informationen om SWS Welcome Home Program första gången, mer än att det var på Adoptionscentrums hemsida och att jag sade till Rickard: Kolla här, borde jag söka? Naturligvis väntade jag tills dagen innan ansökningstiden gick ut, fyllde i ansökan med inte helt genomtänkta men ärliga svar, valde ut ett hyfsat nyttaget mobilfoto i dålig upplösning samt skickade sambon att ta kopia på mitt passfoto och skicka in alltihop. Vecka 19 skulle SWS meddela de lyckliga utvalda.

Torsdagen 10 maj har jag ett par missade samtal från ett okänt nummer men som den misstänksamma person jag är ringer jag inte tillbaka eftersom jag inte kan hitta numret på hitta.se. Kommer hem och ser på mailen att det är Lina från AC som har försökt nå mig! Får lite hjärtklappning. Hon vill att jag ska höra av mig till henne så fort som möjligt dagen efter och jag hänger givetvis på telefonen när AC öppnar. Det finns en plats åt mig! Jag får åka med!

Den snälla sambon menar på att det var av medlidande eftersom jag närmar mig maxåldern. Jag är mer inne på att de blev mäkta imponerade av mitt fasansfulla passfoto. Hur som helst ska jag åka till Seoul och det känns helt otroligt.

Dagens K-pop för att komma i stämning, med eng sub! SuJu och SNSD – Seoul.

Read Full Post »